Johan är en stor del av Lungan i stormen

Jag har gjort en hel del arbete med lungan i stormen under de senaste åren. Jag har skrivit flera hundra artiklar om kronisk sjukdom, startat en podcast om kronisk sjukdom med min man Johan, gjort en filmjulkalender för några år sen, också tillsammans med Johan. Den var så tidskrävande att jag knappt hade en lugn stund på hela december. Då fick jag lunginflammation och lades in på sjukhus. Jag kom ut på julaftonsmorgon. Det var nog otur i kombination med att ta vatten över huvudet. Men jag ville så gärna göra den.

I höstas gjordes en radiodokumentär om mig som nyss utkom. Jag skrev och läste upp brev om min sjukdom. Att göra något sånt med utmattningsdepression, ångest och lungblödningar och infektioner var verkligen inte lätt. Men jag vill slå ett slag för alla oss som är sjuka.

Att göra kreativa saker när vanliga människor i liknande situation skulle ligga utslagna i sängen är milt sagt en utmaning. Allt blir så lätt för mycket. Men för att ta mig igenom depression, ångest och utmattning behöver jag ha något meningsfullt att göra.

Jag klarar av att göra allt det här tack vare min man Johan. Han gör att allt det här är möjligt och han är en lika stor del av team Lungan i stormen som jag är.

Han hjälper mig med allt i vardagen. Städar, lagar mat, vakar med mig varje natt, tröstar mig när jag har utbrott av stark ångest, håller mig sällskap hela tiden, ser till att jag tar mina mediciner och att jag äter och rör på mig. Han kommer med mig till sjukhusen, tar telefonsamtal och krigar med instanserna när jag inte orkar. Han gör verkligen allt och mycket mera.

Tack vare honom orkar och kan jag upprätthålla Lungan i stormen. Han hjälper till med allt det tekniska som jag inte har krafter eller tid att hålla på med. Han ser till att hemsidan är online och sköter uppdateringar, html-kodningar, fixar allt så som jag vill ha det. Han klipper videon, gör animeringar och bandar in ljud och gör alla mina video- och ljudprojekt till helheter.

Han uppmuntrar mig alltid när jag är deppig och tycker att ingenting av det jag gör är värt någonting. Han gör så att jag har lust och en gnutta energi över att göra saker jag tycker om. Bättre stöd än så kan man inte ha.

Han deltar dessutom i mina projekt ofta. Som i podcasten till exempel. Kommer med idéer och får mig att fortsätta när jag känner att allt är hopplöst.

Han hjälper mig också med att designa saker till Lungan i stormen då när jag inte orkar. För det mesta designar jag allt själv eftersom jag tycker att det är roligt. Men känner jag att jag inte orkar så kan han hjälpa till med det också.

I år gör han animeringarna till min julkalender. Jag behöver ”bara” skapa innehållet och fixa en design som jag tycker om.

Jag har lärt mig så mycket av honom också om allt möjligt, som till exempel ljudteknik, videoeditering och olika datorprogram. Och han fixar mina datorer.

Kort och gott, utan honom skulle jag inte orka eller ha lust till mycket. Tycker att det är värt att skriva ett inlägg om. Bara för att berätta hur viktig han är för mig och hur stor del han är av Lungan i stormen.

Om någon vill följa honom (och mig) på hans medieföretag Janeco digi-rec så får ni gärna göra det. Här finns Janeco på Facebook. Ljud, video, grafik, digitalisering. Han fixar det mesta man kan tänka sig. Är så glad att ha en så fin partner att leva och göra projekt tillsammans med. Du som vill får gärna stöda oss genom att följa eller dela Janecos sidor och tjänster.

God jul från både mig och Johan! 🙂

Pernilla Bergman

Lungan i stormen är en sajt som erbjuder kamratstöd för kroniskt sjuka. Här hittar du inspirerande artiklar om hälsa, med stort fokus på hur det är att leva med en kronisk sjukdom och psykisk ohälsa. Jag vill förmedla att det är okej att vara sjuk! Ingen ska behöva skämmas för eller smyga med sitt psykiska eller fysiska illamående.

2 reaktioner till “Johan är en stor del av Lungan i stormen

  • 9 december, 2018 kl. 03:18
    Permalink

    Fantastisk hemsida. Bra att vi är fler därute som tar tag i detta en gång för alla!

    Svar
    • 9 december, 2018 kl. 19:50
      Permalink

      Tack Joakim! Jag var in och läste på din blogg också. Fint jobbat! Väldigt viktigt ämne att skriva om.

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.