Det har inte blivit av att uppdatera bloggen på ett tag på grund av hälsoproblem, som vanligt. Fick en förkylning för två veckor sen som var mild. Alla i min familj fick den, förutom J. Alla hostade och snorade som dårar och var helt färdiga. Förutom jag som kanske fick 10 % av deras symptom. Men såklart mådde jag riktig dåligt. Kunde inte ta mina cellgifter eftersom läkarna har sagt åt mig att skippa dom om jag känner mig krasslig.

Efter två veckor blev det värre för mig. Jag svettades och mådde riktigt apdåligt. Såg suddigt och hörde suddigare, vilket ofta är en stressreaktion för mig. Alla krafter sinade. Jag orkade knappt sitta framför datorn. Det blev jättetungt att andas. Tyngre än vanligt.

Till slut fick jag en antibiotika av läkaren som totalt slog ut min mage. Sen började jag hosta upp orkaner med slem. Och en dag efter det (igår) pep det och rosslade det när jag hostade blodklumpar och rött blod i muggar och papper. Det går inte att beskriva hur hemskt och tungt det är.

Stressen och ångesten fick övertaget och jag har inte kunnat få sömn, vilket gjorde läget ännu mer katastrofalt. Men nu sitter jag här. Trött som jag vet inte vad.

Läs också  Allt min man gör för mig

En radiodokumentär om mitt liv

Men till det jag skulle berätta. I höstas har jag varit upptagen med att spela in en radiodokumentär om mitt liv med kronisk sjukdom. Det blev många dagar av intervjuer då jag berättade om hur sjukdomen påverkar min vardag och fick dra hela min sjukdomshistoria.

Min man Johan var också en del av programmet. Tillsammans pratade vi om allt möjligt. Allt ifrån hur vi träffades till hur instanserna förstör våra liv.

Jag fick också uppgiften att skriva brev till min sjukdom. Att liksom personifiera den. Inte världens enklaste uppgift, och säkert inte en uppgift som många skulle ha tyckt om att göra, men jag tyckte det var en intressant idé och ville göra ett försök. Sen bandade vi in mina brev med Johan och skickade in dom till Yle som är det finska statliga radio- och tv-bolaget.

Fanny Malmberg som skapade hel dokumentären gjorde ett fantastiskt jobb! Det var ett nöje att jobba med henne. Allt gick smidigt och bra, men förstås tyckte ju inte mina lungor om pratandet. Men det fick jag bara ta.

För varje blödande andetag

Här kan du lyssna på hela radiodokumentären som fick namnet ”För varje blödande andetag”

Och här kan du läsa en artikel som gjordes i samband med dokumentären.

Läs också  10 saker som ingen berättar för dig om livet med kronisk sjukdom

Berätta gärna vad du tyckte.

Följ Lungan i stormen

Du kan följa mig och min vardag på Facebook. Där delar jag nya artiklar, inlägg, poddasvnitt och diskuterar kronisk sjukdom.

Du kanske också gillar
Julen är här i år också. För många kroniskt sjuka är det en av årets
Många rullstolsburna människor får regelbundet skeptiska blickar. Folk har svårt att tro att speciellt unga
Det här är därför en lista på några av de värsta sakerna som en kroniskt
Vi kroniskt sjuka får höra mycket galna saker från vår omgivning. I värsta fall kan
Vad innebär det att acceptera sin sjukdom? Det är något som kroniskt sjuka funderar på
Kroniskt sjuka får ofta höra att de ska tänka positivt, som om det skulle vara

Annons: