Det här är fortsättningen på vår Irlandsresa. Till Del 1 och Del 2 hittar du här.

Efter att vi övernattat i Kilkenny steg vi upp och började leta efter något ställe att äta frukost på. Nu började tröttheten komma ikapp mig på allvar. Jag var som en energilös drogad zombie och kände mig sjuk. Skulle jag ha varit hemma skulle jag nog bara legat på soffan, men den här gången hade jag inte så många val.

Johan hade läst om var stans bästa Irish Breakfast fanns. Stället låg i närheten så vi bestämde oss för att gå dit. Jag kan börja med att säga att maten var det absolut värsta med Irland. De smala vägarna kanske var värre. Det var nästan omöjligt att hitta vettig hälsosam mat eller ens mat som smakade bra under hela resans gång.

Jag fick en tallrik med frukost serverad framför mig. Där fanns en korv som jag inte kunde äta. Äggröran var precis som gult gummi. Jag visste inte ens att det gick att steka ett ägg så hårt. På tallriken fanns också vita torra rostbrödsskivor och en skål med bönor i sås, white pudding och black pudding. Jag är inte kräsen när det kommer till mat, men det enda som gick att äta var brödskivorna och kaffet. Resten var hårdstekt och torrt.

Läs också  På sjukhus

Vi fortsatte bilfärden västerut mot staden Ennis. På vägen såg vi vackra landskap och slott. Irland är verkligen en grön ö. Den kallas ju The Emerald Isle, och nu förstår jag varför. Gröna berg och ängar bredde ut sig vart än man såg. Jag ångrade mig att jag inte tog med mig en bättre kamera. Jag skulle ha haft ett par bra hemma. Men jag vet till nästa gång. Jag ville fota allt jag såg.

Det började skymma när vi kom fram till Ennis. Vi övernattade på ett litet hostell i centrum. I jämförelse med övernattningen i Kilkenny var det här nästan lyx. Det kändes mycket renare och modernare. Det enda jag inte gillade var deras gamla heltäckningsmattor som fanns överallt. Man vill inte tänka på hur mycket bakterier och smuts där finns. Och så luktar dom ju också eftersom dom inte är lätta att rengöra.

Vårt rum på hostellet

Ennis sägs vara Irlands centrum för folkmusik. Eller i alla fall ett av de bästa ställena för just folkmusik. För dig som inte vet så är jag galen i keltisk folkmusik. Jag spelar själv fiol och Johan spelar irländsk bouzouki. Vi spelar mycket tillsammans.

Jag hade blivit tipsad om en pub i Ennis där dom spelar traditionell musik live varje dag. Dit gick vi förstås. Vi satte oss ner och Johan beställde en Guinness. Han tyckte att man nog måste dricka en sån när man en gång är på Irland. Jag har tagit både en före- och en efterbild.

Läs också  8 saker jag saknar från mitt friska liv
Före- och efterbilden 😉

Efter en stund började några folkmusiker ta fram sina instrument och vi fick njuta av vacker folkmusik. Det var kanske ett av de största målen med resan att uppleva stämningen i en pub där det spelas traditionell musik.

Stämningen var på topp! Människorna var trevliga och i varierande åldrar. Där satt allt ifrån gamla gubbar till yngre par. Inget supande och härjande. Alla umgicks och hade trevligt och var faktiskt där för att lyssna på musiken. Det jag reagerade på var att folk var väldigt artiga också.

Jag var så trött så att jag inte kunde ta in att vi var där i puben. Det kändes som om jag skulle ha varit full, utan att ens ha druckit något. Men det är tröttheten som gör det. Därför stannade vi inte länge. Vi gick tillbaka till hostellet för att sova.

Nästa morgon gick vi ut på stan igen för att titta lite i affärer. Du som har sett Harry Potter vet hur gatan Diagon Alley ser ut. En massa små affärer med färggranna träfasader. Jag tänkte för mig själv att här skulle man kunna köpa Olliwanders trollstavar och köpa sig en vit uggla. Det kändes magiskt.

Vi besökte Custy’s music shop som är en av de kändaste folkmusikaffärerna i hela Irland. Där köpte jag några billiga flöjtar (kallas tin whistles) och en bok med medföljande cd om irländskt fiolspel. Johan köpte några cd-skivor med bra tradmusik som vi lyssnat på här hemma. Jag var väldigt nöjd efter den lilla shoppingturen.

Läs också  Bra och sämre nyheter

Medan jag stod utanför affären och väntade på Johan såg jag hur en massa ungar kom springandes med sina instrument. Dom var alla på väg in i ett hus bredvid för att ta folkmusiklektioner. Tänk om man hade haft samma möjligheter själv som barn. Det skulle ha varit fantastiskt. Men idag finns ju internet och youtube så man kan lära sig mycket via det.

Custy’s Music Shop

Efter att vi handlat klart måste vi börja åka vidare. Vår måldestination var den lilla kuststaden Portmagee, som ligger i sydspetsen. Det var en av resans höjdpunkter. Mer om det i nästa reseinlägg.

Du kanske också gillar
På senaste tiden har det varit mycket på gång. Jag har varit sjuk och är
På sistone har det varit så mycket att jag knappt orkat blogga. Vi har haft
En liten uppdatering från mig. Jag berättar om hur det gick till när jag stukade
Hösten är definitivt här, och med den kommer också skrivinspirationen. Här kan du läsa om
Del 2 av vår resa till Irland, som var allt annat än en dans på
Det här är del 1 i en liten bloggserie om vår resa till Irland. Jag

Annons: