Instanskrigen som gör en sömnlös

Ännu en sömnlös natt. Det är så mycket instansbeslut som snurrar runt i mitt huvud för tillfället. Jag har istället tagit igen det genom att sova till klockan ett på dagen. Är svintrött som vanligt. Igår bara satt jag på soffan och kände mig hängig. Har mått extra dåligt i några dagar nu utan att egentligen veta varför. Kanske det är en mild förkylning som spökar. Det började redan förra fredagen. Känner mig aningen bättre idag tack och lov, men ändå är jag så trött att jag bara orkar sitta och ögonen svider. Jag är så van med att må såhär att jag på något vis lärt mig fungera trots allt. Men inte är det klokt inte, att man ska må såhär.

Jag behöver få skrivet en besvärsanmälan till Veritas för avslaget jag fick på min ansökan om invalidpension. För det behöver jag energi och jag behöver vara skarp. Jag behöver någon sorts gnista för att orka ta itu med det, men jag är helt energilös. Orkar inte kämpa.

Måste försvara mig

Samtidigt behöver jag också skriva mitt ”försvarstal” till Verve som ska utreda min arbetsförmåga. Samma sak där. Hur ska jag få det gjort när jag helt enkelt inte orkar. Jag måste stå upp för mig själv och kämpa för min rätt, men när ögonen bara svider och det känns som om jag skulle kunna sova i ett år fram över. När man inte har energireserver, vad gör man då?

Läs mer:
Att våga sig ut bland folk med andningsskydd

Jag känner mig ungefär som någon skulle ha sprängt en atombomb i mitt huvud. Allt är borta. Det är bara tomt. Det har blivit så många smällar att jag behöver få lugn och ro till återhämtning, men då ska man studsa upp från marken som en gummiboll och rusta sig inför olika instanser. Varför måste jag utsättas för det här?

Inget svar från socialsköterskan

Försökte ringa socialsköterskan men får ingen kontakt. Det verkar vara svårt att få tag i henne. Hon är väl också den enda svenskspråkiga socialsköterskan och väldigt upptagen. Inte för att jag vet vad jag ska fråga henne, men jag tänkte ifall jag kunde ha fått något råd, men icke.

Det jag inte förstår är hur ett sådant beslut kunde fattas av Veritas nu. Det har ju alltid gått igenom tidigare. Och det står i läkarintyget att jag behöver få vara sjukskriven tills den där firman Verve har utrett min arbetsförmåga. Hur kan då Veritas veta att jag är fullt arbetsförmögen? När inte läkarna som känner mig tycker att dom kan göra det beslutet, men någon som läst mina papper på Veritas verkar ha situationen fullständigt på det klara.

Hur kan detta vara möjligt?! Och vad gör jag nu?

Bortstruken stödansökan på FPA

Igår var jag inne på FPAs e-tjänst och kollade om det kommit något beslut och då märkte jag att de har tagit bort min ansökan om rehabiliteringsstöd. Den har strukits helt enkelt sedan Veritas gjorde sitt beslut.

Läs mer:
En absurd sjukdomsdag då jag fick styrkekramar av TOTO

Det står att jag kan ansöka om utkomststöd från socialen medan jag överklagar beslutet, men om jag sedan blir beviljad pension så återkrävs utkomststödet. Och som jag skrev tidigare så ska min man jobba deltid i november och det redan gör att socialen inte beviljar oss något stöd.

Arbetslöshetsdagpenning är inget alternativ

Arbetslöshetsdagpenning är ett annat alternativ, men förra gången när jag var i ungefär samma situation för några månader sedan så ringde dom upp mig och sa att det är ingen vits att jag är skriven som arbetslös medan jag väntar på att bli utredd. Så vad gör jag nu? Det verkar inte som om det finns någon möjlighet för mig alls till stöd.

 

Du är varmt välkommen att bli en del av vår fina gemenskap på sociala medier!
Dela

2 kommentarer

  1. Voj että vad jag känner med dig!! Är i liknande sits själv. Skriven arbetslös 1 år nu pga FPA och deras pappersåsikter , trots att läkarna e överens om att jag inte kan jobba. TE byrån vill ha mig på arbetsprövning och det finns inte ens på min karta.. blev just sjukskriven igen och ett till krig med FPA väntar.. hoppas du skulle hitta någon som kan hjälpa dig med dethär. Här i korsholm har vi en super socialarbetare som gärna hjälper, det är skönt.

    1. Vad tråkigt att höra att du har det lika jobbigt! Samtidigt som det är skönt att ha någon som kan förstå situationen och hur jävlig den är att vara i. Hoppas innerligt att det kommer att ordna sig för dig också! Och att du tittar in på min blogg igen 🙂 Sköt om dig och berätta gärna nån gång om hur det går för dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *