Nu har det blivit allt för mycket för mig med renovering flytt och midsommar. Mina lungor har börjat säga ifrån ordentligt. Nu blöder det som det inte gjort på länge och jag är så illamående att jag bara sitter med mitt täcke på soffan och försöker andas. Förbannade sjukdom.

Svårast är att försöka hantera rädslorna som kommer när det blöder. Igår hade jag riktig panikångest. Jag var ensam hemma hos mina föräldrar flera timmar medan de andra flyttar åt oss. Dom sliter från morgon till kväll och jag bara sitter och flåsar och hostar blod och försöker att hålla paniken i styr.

Idag är läget kanske en smula bättre än igår eftersom jag sovit 13 timmar i streck. Känner mig inte det minsta utvilad efter i förrgår natt då jag knappt sov en blund. Nu har jag i alla fall börjat ta insomningsmedicin tillfälligt tills flytten är över. Jag måste få vila ut och tydligen går det inte så bra just nu utan mediciner.

Midsommaren var trevlig men det blev för mycket prat för mig och mina lungor. Men det tänker jag ändå inte ångra eftersom jag hade roligt.

Nu måste jag bara försöka tänka att jag nog kommer att börja må bättre bara jag får vila ut. Men ibland när jag mår som sämst tänker jag bara på värsta tänkbara scenario.

Det är jobbigt att vara ensam när lungorna blöder. Men idag tänker jag inte gör något annat än att bara sitta och titta på tv och kanske läsa och surfa lite.

På onsdag ska alla möbler och saker flyttas. J, min mamma och min syster har packat och packat. Jag själv har också packat allt vad jag bara hunnit, vilket också är orsaken till att jag nu mår så överdrivet dåligt.

På torsdag ska slutstädningen göras och på fredag blir det slutgranskning. På lördag lämnar vi över nycklarna till de nya hyresgästerna.

Eftersom jag mår så dåligt och har så mycket på gång nu i sommar så kommer jag att minska en aning på inläggen på Lungan i stormen. Jag slutar inte blogga helt, men det kanske inte kommer ett inlägg varje dag om vi säger så. I höst blir det nya tag igen!