Ny upptäckt inom autoimmuna sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar har länge förbryllat forskare. Än i denna dag vet vi inte vad det är som gör att en autoimmun sjukdom bryter ut. Det finns inte heller något botemedel mot dem, men det finns mediciner som dämpar symptomen. Nu har forskare gjort en viktig upptäckt.

Kvinnor drabbas hårdast

Det är till största delen kvinnor som drabbas av autoimmuna sjukdomar, men vi vet inte varför. Vid Sahlgrenska akademin har man forskat i detta fenomen. För att kunna ta fram bättre behandlingar behöver vi förstå vad könet spelar för roll i utvecklandet av autoimmuna sjukdomar. Forskare har länge känt till att det manliga könshormonet testosteron och skydd mot autoimmuna sjukdomar har ett samband. Kvinnor har bara en tiondel så mycket testosteron som män.

Antikropparna som angriper den kroppsegna vävnaden frisätts av B-celler. B-cellerna kallas också för vita blodkroppar. De är en av de viktigaste delarna av vårt immunförsvar. Man har länge vetat att testosteron minskar antalet B-celler.

En helt ny upptäckt

Nu har forskare undersökt sambandet mellan B-celler och testosteron närmare och hittat något väldigt intressant. Det visade sig att proteinet BAFF spelar en avgörande roll i B-cellernas produktion, något man inte vetat tidigare. Testosteron minskar proteinet BAFF. Har man en mindre halt av testosteron i kroppen ökar BAFF, vilket betyder att man också har flera B-celler i mjälten.

Ingen har tidigare rapporterat om sambandet mellan BAFF och testosteron. Men man har i en tidigare studie hittat ett samband mellan genetiska variationer i BAFF och risken för att utveckla systemsjukdomen SLE. Idag behandlas SLE med en typ av BAFF-hämmare. Tyvärr har läkemedlet inte fungerat så bra som man hade trott.

Det här är en viktig upptäckt som det behöver forskas mera i för att man ska kunna förstå vilka patienter som kan ha nytta av BAFF-hämmare. Genom forskning hoppas man kunna utveckla läkemedlet och använda det på ett effektivare sätt.

En snabbguide i autoimmuna sjukdomar

I våra kroppar finns celler som producerar ämnen som skyddar oss mot angrepp från mikroorganismer som virus och bakterier. Dessa ämnen kallas för antikroppar och tillverkas av vissa typer av immunceller.

När man drabbas av en autoimmun sjukdom tror immunförsvaret plötsligt att kroppens egna celler är inkräktare som bör attackeras. Detta leder till att immunförsvaret angriper de kroppsegna cellerna, vilket leder till inflammation.

Immunförsvaret kan angripa vilket organ i kroppen som helst och besvären är oftast livslånga. Symptomen kommer från det organet som är drabbat. Flera organ än ett kan drabbas.

Autoimmuna sjukdomar brukar delas upp i två olika kategorier, organspecifika sjukdomar och systemiska sjukdomar.

Organspecifika sjukdomar är sjukdomar som bara drabbar ett organ. Ett exempel på en organspecifik sjukdom är celiaki där tunntarmens insida attackeras av immunförsvaret.

Systemiska sjukdomar påverkar kroppens alla delar och flera system och organ samtidigt. Exempel på systemiska autoimmuna sjukdomar är SLE och reumatoid artrit.

Följ Lungan i stormen

För mer artiklar, blogginlägg och diskussioner om kronisk sjukdom kan du följa Lungan i stormen på Facebook.

Källor:

MediCheck

Sahlgrenska Akademin, Vetenskaplig publikation av studie

Bild från Pixabay

Pernilla Bergman

Lungan i stormen är en sajt som erbjuder kamratstöd för kroniskt sjuka. Här hittar du inspirerande artiklar om hälsa, med stort fokus på hur det är att leva med en kronisk sjukdom och psykisk ohälsa. Jag vill förmedla att det är okej att vara sjuk! Ingen ska behöva skämmas för eller smyga med sitt psykiska eller fysiska illamående.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.