Dystymi, ett depressionstillstånd som ofta missas

Dystymi är ett långvarigt depressionstillstånd som ofta missas av sjukvården. Vid dystymi har man depressionssymptom, men de är inte lika många och intensiva som vid en egentlig depression. När en person varit nedstämd störta delen av tiden under två år, utan att ha haft några akuta depressionsperioder kan man misstänka att det är frågan om dystymi.

Dessutom ska man ha minst två av följande symptom:

  • Minskad eller ökad aptit
  • Perioder av onormalt lite eller onormalt mycket sömn
  • Energibrist (svaghets- eller tröghetskänsla)
  • Man nedvärderar sig själv
  • Koncentrationssvårigheter eller obeslutsamhet
  • Hopplöshetskänslor

Risken att insjukna i dystymi är dubbelt så stor för kvinnor som för män. 4 – 10% av befolkningen drabbas.

Trots att dystymi inte fyller diagnoskriterierna för en egentlig depression bör tillståndet tas på allvar. Den totala sjukdomsbördan är ofta väldigt stor. Problemet är att den drabbade oftast inte är medveten om att den lider av en sjukdom, och att det råder en okunskap inom vården. Därför går så många fall av dystymi tyvärr under radarn.

Debuterar oftast i unga år

När man lider av dystymi är man melankolisk största delen av tiden. Man känner sig ofta otillräcklig och har en dålig självkänsla och ett dåligt självförtroende. Förväntningarna på vad livet har att erbjuda är låga. Man hittar inte tillräckligt mycket att glädja sig för. Ibland kan man ändå uppleva perioder då man ser ljusare på tillvaron, men mörkret kommer alltid tillbaka och förhindrar den drabbade från att leva sitt liv som den vill.

Oftast debuterar sjukdomen i unga år. Den kommer inte plötsligt, utan den smyger sig försiktigt på under en längre period. Med tiden försämras självbilden och personlighetsutvecklingen påverkas negativt. Personer som lider av dystymi och människorna runt omkring dem blir så vana med det melankoliska tillståndet att de inte uppfattar att något är fel. De tror att det är en persons naturliga personlighetsdrag. Som drabbad tror man tillslut att det är så som livet ska vara. Det blir till ett slags accepterat normaltillstånd.

Dubbel depression

Man kan också få en så kallad dubbel depression. Det innebär att dystymin blir till en egentlig depression. Det går inte att skilja på sjukdomarna. När den egentliga depressionen går över kvarstår fortfarande dystymin.

Fastän dystymi inte har tagits på lika stort allvar som en egentlig depression kan den också leda till allvarliga konsekvenser. Självmordsrisken kan stiga om dystymin förblir obehandlad. Psykosomatiska besvär kan också förekomma, så som huvudvärk och magont. Cirka 15 % av de drabbade kan utveckla ett alkohol- eller narkotikamissbruk.

Social fobi vanligt förekommande

Som dystymiker är man ofta obekväm med sin omgivning. Det är svårt att koppla av och njuta av andras sällskap. Det leder till att man undviker att delta i sociala sammanhang. Istället koncentrerar många sig istället på arbetet. Men också arbetslivet kan bli problematiskt eftersom dystymiker ofta är oflexibla och har svårt att lägga saker i rätt prioritetsordning. Tid ödslas på småsaker. Det gör att många arbetsuppgifter inte blir utförda.

Det här gäller inte alla dystymiker. Den hårda självkritiken i kombination med dåligt samvete kan göra att man istället försöker kompensera genom att arbeta flitigt.

Orsaker till dystymi

Det är inte lätt att säga vad som ligger bakom utvecklandet av dystymi. Att växa upp i en otrygg barndomsmiljö gör att man kan ha svårt att hantera kriser och motgångar som vuxen. Det kan vara en möjlig orsak till dystymi. Serotoninbrist kan också vara en orsak.

Personer som är asteniskt lagda löper också större risk för att utveckla dystymi. Med asteniker avses en blyg och osäker person som har svårt med att hävda sig själv i sociala sammanhang. De är rädda för att misslyckas och bli besvikna och har svårt med att ta initiativ. De utför sina arbeten väldigt noggrant samtidigt som de är känsliga för stress. Detta leder lätt till att de tröttas ut och riskerar att bli utbrända.

Som asteniker ser man pessimistiskt på sin tillvaro och är besviken och irriterad på att människor inte förstår vilka behov man har. Man ser negativt på sin omgivning och har svårt att njuta av familj och framgångar.

Hur dystymi behandlas

Man behandlar oftast dystymi med SSRI-preparat. Men att enbart behandla dystymi med mediciner har visat sig ge ett sämre resultat än om de kombineras med stödsamtal hos en psykolog eller kurator. I vissa svåra fall behandlar man också dystymi med kognitiv beteendeterapi.

Det har dock visat sig vara bättre att enbart behandla dysymi med mediciner än att enbart gå i psykoterapi. För de yngre dystymikerna rekommenderar man endast psykologiska behandlingsformer. Dystymi tar oftast flera år att behandla.

Källor:

https://www.psychologytoday.com/us/conditions/persistent-depressive-disorder-dysthymia

http://socialanatet.se/dystymi-den-okanda-sjukdomen/

*Bild från Pixabay

Pernilla Bergman

Lungan i stormen är en sajt som erbjuder kamratstöd för kroniskt sjuka. Här hittar du inspirerande artiklar om hälsa, med stort fokus på hur det är att leva med en kronisk sjukdom och psykisk ohälsa. Jag vill förmedla att det är okej att vara sjuk! Ingen ska behöva skämmas för eller smyga med sitt psykiska eller fysiska illamående.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.