Har du någon gång kommit hem efter ett läkarmöte och känt dig både fysiskt och psykiskt sjukare efteråt? Har du gått hem från mötet med känslor av förvirring, hopplöshet och tårar i ögonen? Då har du högst sannolikt träffat en av nedanstående läkare.

Gemensamt för alla dessa nedanstående exempel är att de har svårt att se människan som en helhet och att bemöta känslor. Högst antagligen för att de själva inte har någon aning om hur man hantera svåra känslor, eller för att de själva är oförmögna att sätta sig in i andra människors situation. De saknar ofta förmåga till empati, vilket borde vara en av de allra viktigaste egenskaperna hos en läkare. Det ger förutsättningarna till en god och fungerande vård. Förtroendet mellan läkare och patient är a och o.

Jag själv har träffat många fantastiska läkare under min tid som sjuk, men tyvärr har jag allt för ofta också haft oturen att stöta på en hel del rötägg.

Här kommer en lista med beskrivningar över några läkare som jag haft oturen att möta som patient:

1. Stoneface

Den här läkaren får dig att känna dig väldigt obekväm och ensam med din oro och dina rädslor. Hen rör nämligen inte en min. Redan första anblicken av stoneface kan få dig att skaka. När hen går förbi dig i korridoren låter hen bli att hälsa på dig, eller om du har tur får du en ansträngd brysk nickning till svar.

Du kan inte ana dig till om dina provresultat ser bra ut eller om du precis ska få en livshotande sjukdomsdiagnos. Eftersom stoneface inte visar några känslor alls försöker du hålla inne med dina så gott du kan. Stoneface är oftast också fåordig och lämnar inget rum för dig. Efteråt går du hem med en klump i magen och tårar i ögonen. Det känns som om du har pratat med en robot.

Läs också  Världens mest lugnande låt minskar stress med 65 %

2. Räddharen

Räddharen låter sina egna känslor lysa igenom. Hen försöker gömma sig bakom sin dator och stirrar helst in i skärmen när hen pratar med dig. Ofta gör räddharen omedvetna nervösa rörelser som att byta ställning, dra handen genom håret, rullar nervöst med tummarna eller kan inte hålla händerna stilla. Räddharen håller sig också helst till kalla fakta.

Han undviker att prata om dina känslor och fortsätter envist att läsa upp dina provsvar eller föreläsa om någon medicin, medan du har svårt med att hålla känslorna i styr. Om du börjar gråta eller får ångest resulterar det bara i att räddharen stirrar ännu mer frenetiskt in i sin skärm och babblar på för fullt om diverse mediciner och ingrepp.

3. Den galna vetenskapsmannen

Den galna vetenskapsmannen ser dig som ett intressant forskningsobjekt. Speciellt om du har en mer sällsynt sjukdom. Hen talar till dig som om du skulle vara lika intresserad och fascinerad av din sjukdom. Hen påpekar att hen aldrig tidigare har stött på ett fall som ditt. Hen låter väldigt dramatisk och har ofta också ett livligt kroppsspråk. Dina känslor kommer också i sista hand om dom ens uppmärksammas överhuvudtaget. Har du tur så är den galna vetenskapsmannen en skicklig läkare som hänger sig åt ditt fall fullständigt, eftersom det verkar som om han har upptäckt en ny art.

Läs också  Projekt glutenfri - de första dagarna

4. Komikern

Hen tror att han är rolig, men får ofta patienterna att vrida sig i stolen. Komikern försöker lätta på den tunga stämningen genom att skämta bort allvaret. Ibland kan det till och med vara välkommet. Hellre träffar man en komiker än ett stoneface. Men ofta får man känslan av att man inte riktigt tas på allvar. Man tycker själv att sjukdomen är allt annat än rolig och man vill ha uppriktiga svar. Men en riktig komiker kan vilseleda en ordentligt. När man går ut vet man inte riktigt vad man ska tro eller tänka. Oroskänslorna finns oftast kvar efter läkarbesöket eftersom man aldrig fick någon chans att tala uppriktigt om dem.

5. Dramakungen

Dramakungen kan få dig att skaka som ingen annan. Hen är motsatsen till komikern. Hen tänker sig sällan för före hen levererar information till dig. Hen ler aldrig, skrattar aldrig och pratar bara om sjukdomar och mediciner. Hen påpekar om och om igen att din sjukdom är mycket allvarlig och får mötet att kännas som om du skulle vara på din egen begravning. Efter ett möte med dramakungen känns världen svart. Om du verkar rädd eller nervös hänvisar dramakungen dig till en psykiatrisk enhet.

6. Stressaren

Stressaren har knappt tid att träffa dig. Hen hinner knappt se dig i ögonen eftersom hen har så bråttom att skriva ut dina recept. Du kanske hade skrivit upp en lista med saker du tänkt ta upp men du hann inte ens prata om hälften av det du tänkte. Ofta kommer du hem med fel mediciner, eller mediciner som du inte är säker på om är rätt för dig.

Läs också  10 vanliga sätt som kroniskt sjuka döljer sina sjukdomar

Det är svårt att få förtroende för stressaren eftersom hen inte verkar ha lyssnat till mycket av det du sagt. Stressaren är snabb med att avsluta ett patientmöte. När han äntligen tittar upp från skärmen kanske du ha tur och hen frågar dig om du har några frågor. Men oftast är du så ställd att du bara piper fram ett nej och plötsligt står du där utanför läkarens dörr och funderar vad det egentligen var som hände.

7. Allvetaren

Allvetaren är inte intresserad av att lyssna till dina upplevelser av din sjukdom alls. Hen vill inte heller höra om dina egna misstankar eller teorier, eftersom hen vet allt. Hen vet hur du borde känna dig och hen vet hur medicinen kommer att fungera och så vidare. Det är ingen vits för dig att påstå något annat. Hen jämför dig med andra patienter och med vad som står i läkarböckerna. Det finns mycket lite rum, om ens något rum för tolkning. Efter ett möte med allvetaren känner du att du lika gärna kunde ha gått till doktor Google.

Har du träffat någon av dessa läkare?

Bild från Pixabay

Du kanske också gillar
Kroniskt sjuka får ofta höra att de ska tänka positivt, som om det skulle vara
Att övertänka är självtortyr. Men det är också en naturlig försvarsmekanism. Att övertänka kan skada
Det här är några saker jag önskar att jag visste när jag insjuknade i en
Vi är många kroniskt sjuka som aldrig vågar berätta om våra sjukdomar. Vad kan hända
Som kroniskt sjuk får man ofta höra om hur viktigt det är att ta hand
Sjukdomströttheten som kroniskt sjuka lider av kan vara lika jobbig som sjukdomen i sig. Läs